Auguste Perret och Le Courbusier var bland de första arkitekterna att utnyttja den nya materialkunskapen. Framför allt var det den armerade betongen som tilldrog sig deras intresse. Den var formbar, billig och stod dessutom emot brand relativt bra.
I staden lever minnet av pionjärerna vidare genom många byggnader, i gatunamn som Rue Joseph Monier, i byggnadsminnen som Villa Hennebique och Halle Fressinet (som just nu renoveras).
I Paris idag gillar man platsgjuten betong som byggnadsmaterial vid nybyggnad. Materialet är lättillgängligt och ger betydande ingenjörsmässig och arkitektonisk frihet. En stolthet över materialet och dess användbarhet kan anas i många nya byggnadsverk. Som exempel kan nämnas den mäktiga nedre hallen i Metro Saint-Lazare, om- och tillbyggnaden i Musée de l'Orangerie samt Air France avgångshall på Charles De Gaulle flygplatsen.
Paris är staden, vars mest kända symbol är döpt efter en ingenjör. Civilingenjören och arkitekten Gustave Eiffel. Hans byggnadsverk är ett landmärke som är välkänt över hela världen. Det uppfördes till världsutställningen i Paris 1889. Eiffeltornet representerar början på en ny epok i byggnadskonstens utveckling. En brytpunkt, ett före och ett efter. Före byggde man med trä, tegel och natursten. Efter med stål och armerad betong.
Det var under slutet av 1800-talet som de första användbara metoderna utvecklades för att förstärka betong med ingjutet stål. En av pionjärerna var Joseph Monier. Ursprungligen trädgårdsmästare, kom han på ett sätt att göra hållbara blomkrukor av betong. Han förstärkte sina krukor med hjälp av ingjutna ståltrådsnät. I viss utsräckning kom hans innovation att användes i byggnader, men han fick framför allt en viktig roll som inspiratör. François Hennebique var ingenjör och byggmästare. Han lyckades skapa ett enkelt och effektivt pelare- balksystem av betong med ingjuten förstärkning av stål. Systemet fick stor användning i början av 1900-talet, främst i Frankrike, Tyskland och England.
Civilingenjören Eugène Freysinnet konstruerade och byggde avancerade skalkonstruktioner av betong under 20-talet. Under 30-talet utvecklade han den förspända betongen. Hans metoder används idag över hela världen. Företaget Freyssinet som han grundade, är idag ett världsomfattande företag för avancerade spännbetongkonstruktioner.
Civilingenjör KTH Christer Wågberg
Verksam i Stockholm, Sverige.
Svenska Institutet i Paris ligger centralt i tredje arrondissementet. Det är inrymt i Hôtel de Marle, som ursprungligen är ett privatpalats uppkallat efter Christophe Hector de Marle, rådgivare vid Parisparlamentet. Han inköpte byggnaden år 1572. Idag ägs den av Svenska staten och förvaltas av Fastighetsverket.
Jag fick våren 2016 förmånen att använda en av dess gästbostäder. Jag bodde i nya flygeln, en tillbyggnad från 1700-talet. Vistelsen gav mig en bra möjlighet att på plats uppleva fransk ingenjörskonst och arkitektur. Jag träffade franska ingenjörer och arkitekter. Vi diskuterade byggnadstekniska utmaningar vid byggande i existerande stadsmiljö. De gav mig en också en inblick i stadsplanering i Paris. Man bygger gärna nytt, men har en vördnad för befintlig bebyggelse. Man är väl medveten om att man bygger vidare på en levande stad.
Jag har besökt och fotograferat ett antal intressanta byggnader i Paris. Bilderna ger mig och Er oanade möjligheter till vidare tittande och funderande. Ni ser en stad som finns och utvecklas.
Nu är det så att i Paris finns det gott om god mat, goda viner och ett fantastiskt kulturutbud. Men man måste vara försiktig så att man inte drabbas av Le Syndrome de Stendhal. Bara utställningen om Guillaume Apollinaire på Musée de l'Orangeri är värd en resa.
Nära lägenheten i Hôtel de Marle finns:
Café Suèdois på gården alldeles utanför lägenheten.
Bistro Camille en bit nedåt gatan.
Härliga bagerier med färskt bröd på morgonen.
Vinbutiker med generöst utbud av franska viner.
Maison Europeenne de la Photografie som visar det bästa av fransk och internationell fotografi.
"Paris är en stad som verkligen låter teknik, design och kultur ta plats ".
Christer Wågberg
“Ah! la charmante chose/Quitter un pays morose/Pour Paris…”
Guillaume Apollinaire
Copyright © Christer Wagberg 2019
1200
ver. 2.01c